Familjehem

 

Att vara barn är en speciell tid i livet. En tid för lek, nyfikenhet, utveckling och lärande.  För det krävs att vi som är vuxna skapar förutsättningar för det i både psykisk och fysisk miljö.  Enligt FNs Barnkonvention har alla barn rätt till inflytande, likabehandling, liv och utveckling. Barn har rätt att utöva inflytande genom att de vuxna hörsammar deras önskemål, behov och åsikter.

 

Trygghet när någonting oväntat inträffar

Ibland händer dock saker i ett barns/ungdoms liv där deras grundläggande rättigheter inte kan tillgodoses i deras befintliga miljö, den biologiska familjen. Det kan handla om att de biologiska familjens situation drastiskt förändras genom exempelvis missbruk, dödsfall eller flykt från krig och konflikter. Där den biologiska familjen inte längre kan sörja för barnets välfärd och framtid. I dessa fallen kliver samhället in och placerar barnet i en annan familj. Ibland akut och på kort tid och ibland långvarigt. Att ta emot ett "främmande" barn i sin familj är något som inte bör göras utan en ordentlig diskussion i familjen och reflektioner runt vad det innebär. Vi på Helsa är gärna ett bollplank i den processen.

 

Att vara familjehem

Som familjehem är du en del i ett större nätverk som finns runt barnet/ungdomen. Beroende på barn/ungdom ser dessa nätverk olika ut. Exempel på nätverk är socialtjänsten, familjehemskonsulenten från Helsa, god man eller biologisk familj, psykolog, kurator, läkare, behandlingsteam, kriminalvården etc.

​

Du är en viktig del av barnets/ungdomens liv
Som familjehem är du en viktig informations- och kunskapsgivare runt barnet och frågor som ställs på regelbunden basis är exempelvis:

​

• Hur mår ungdomen/barnet psykiskt?

• Fysiska aktiviteter?

• Skola/Utbildning?

• Hälsa? Behov av hälso- och sjukvård?

• Fritidsaktiviteter/Hobbies?

• Interaktion och samvaro med familjen.

• Vänner och personliga nätverk.

• Framtidsplaner.

Observera att dessa frågor kan skifta beroende på vilken kommun eller myndighet det är som har vårdnadsansvaret.

 

Grundläggande förutsättningar

För att bli familjehem finns några grundläggande förutsättningar.

 

• Eftersträva en positiv lösningsfokuserad inställning/attityd i arbetet med barnet om inte andra direktiv ges.

• Komma ihåg varför vi är här: FÖR BARNET inte för vår egen skull.

• Komma ihåg att vi skall vara bra förebilder för våra barn och ungdomar.

• Skapa en god och tät kommunikation mellan sig själv och övriga samarbetspartners i organisationen.

• Stödja varandra.

• Komma ihåg att vårt arbete och de uppgifter som rör barnen och ungdomarna är sekretessbelagt.

• Delta i ärende –och processhandledning

 

Innan du blir familjehem

Du som funderar på att bli familjehem har en del saker att diskutera i din familj. Det gäller inte bara eventuell partner och hemmavarande barn. Det kan gälla även familj du har runt omkring dig eller andra viktiga närstående. Det är givetvis du, och/eller partner och barn som fattar det slutgiltiga beslutet men tänk på hur din omedelbara närhet med viktiga och goda relationer kan påverka ditt föräldraskap. Ungdomen/barnet skall ingå som en fullvärdig medlem i din familj och kommer därför att möta och umgås med den släkt och de vänner som du omger dig med.

 

Utredning av förutsättningar

När du väl beslutat dig för att utöka din familj finns det en formalia innan du blir godkänd. Först göra både Helsa och den placerande kommunen/myndigheten en utredning av dig/din familj där ni får svara på en del ganska svåra och tuffa frågor, några exempel på frågeställningar:

 

• Bakgrund, uppväxt och familj.

• Relation med uppväxtfamilj/biologisk familj.

• Hur träffades ni och hur skulle du vilja beskriva er relation? (om du lever i en relation.)

• Situation med egna barn och relation till dessa?

• Nätverk och vänner?

• Fritidsintressen

• Hälsa (sjukdomar, tillfälliga eller kroniska)

• Religiös och politisk livsåskådning.

• Syn och förhållande till intima relationer?

• Hur tror du att du/ni kommer att hantera er första tid med den placerade ungdomen/barnet?

• Hur hanterar du ungdomar/barn som lider av depression, hemlängtan och ångest?

• Hur hanterar du en situation där du misstänker att den placerade ungdomen använder alkohol eller droger?

• Hur hanterar du situationer där du upplever att ungdomen/barnet beter sig hotfullt?
   

Många frågor som kommer att ställas är mycket svåra att svara på, men det är viktigt att du tänker igenom dem och kanske har en idé om hur du skulle hantera svåra situationer. Förutom utredningen gör vi en så kallad social utredning där vi kontaktar socialtjänsten i din hemkommun samt Kronofogdemyndigheten. Vi kommer även begära in ett utdrag ur belastningsregistret. Det beställer du själv från Polismyndigheten, och vi vill ha det i ett obrutet kuvert.